081024

Idag är det den 24:e oktober 2008. Varit i Singapore i 3 månader och det är 2 månader kvar till julafton.

Läste precis kommentaren jag fått av Lisa på mitt förra inlägg, och jag blir så glad. Lisa och jag har varit med om mycket! Då vi började lära känna varann i ettan på lågstadiet. Det är fan 14 år sedan...

Sedan dess har vi...
...lekt "mamma, pappa, barn", "häst", med Barbie, med små färgglada mini-hästar, med robothundar, tillsammans med andra vänner (ofta 2 pojkar..)
...deltagit i talangjakt (ja vi kom 4:a! haha)
...vandrat i skogen, ätit pinnbröd, sovit i militärtält med 14 små pojkar och 2 ledare, gått tipsrundor och täljt pinnar.
...gnabbats med klasskamrater och haft rejäla skoldraman som man bara kan ha i 8-års ålder.
...funnit vårt gemensamma intresse i hästar och ridning, ridit ut, tränat ponnyer i barockridning, åkt på ridläger, lett lördagsgrupperna och ridläger, varit med om diverse häst- och ridrelaterade olyckor och draman.
...vunnit dressyrtävling med Nalle och Dublin, matrix-tema. (var bara tvungen att lägga till denna)
...haft ett jobbigt långt pågående bråk.
...läst spanska tillsammans på högstadiet.
...inte knappt pratat med varandra på ca 3 år under gymnasiet förutom ett "hej" i korridoren.
...funnit varann igen då det var dags för studentfester och avsluta gymjnasiet, festat en hel del.
...hållit kontakten sedan dess och pratat om allt mellan himmel och jord.
...gjort en vän-tatuering.
...pysslat med en massa annat...

Du är en toppenbra vän Lisa, och du blir världens bästa lärarinna eller polis, vad du än vill bli! :)

081020

I want it all.

Utan inbördes ordning: karriär, framgång, pengar, någon speciell, fritid, hobbies, resmöjligheter, tid för vänner och familj...osv. Think you get the point...

Men det allra vanligaste är att allt detta inte kommer att gå ihop som man vill. Något faller bort och tricket är väl då att kunna vara lycklig ändå? Eller att tillåta sig själv vara lycklig ändå. Ta det bästa ur situationen och leva på det.

Och jag är skiträdd.

Kommer jag att klara av det? Ibland blir jag rädd för mig själv när jag inser att jag bara ser det negativa. Jag låter som en av de gamla klagokärringarna som fins där ute. Då blir jag rädd och ledsen. Detta är något som jag identifierat hos mig själv och som jag ja, faktiskt, hatar något så enormt. Den som känner mig vet att jag hatar att använda ordet hatar... Men detta är illa. Jag har därför beslutat att jobba på detta. Läsa böcker, göra övningar och allt vad som krävs för att bli en mer positiv människa. Och allt börjar nu.

Jag är 21 år gammal. Jag är frisk. Jag har en underbar familj och superhärliga vänner som alltid stöttar mig! Jag studerar till att bli Civilingenjör. Jag har fått chansen att studera utomlands i en termin och på så sätt uppleva en helt ny kultur. Jag älskar musik och att upptäcka ny, bra sådan. Jag har chansen att jobba och gå i skolan samtidigt. På så sätt lära mig mer och tjäna mer pengar på samma gång. Jag har nästan allt det jag vill ha och så jävla bortskämd kan jag väl inte vara så jag inte skulle nöja mig med det?

Sluta klaga över småsaker och se det fina i andra småsaker istället. Mission.

081017

Var lite snäll mot en vegan och du får tillbaka tiofalt!

Namninsamlingar (detta tar ca 1 min att göra, så snälla!)

Skriv på du också så vi får ihop 1000 namn!

Mot onödiga animaliska ingredienser i vegetarisk mat. DO IT!

http://www.namninsamling.se/index.php?nid=2436

Här nedan kan ni också skriva på en insamling mot äggpulver i Quorn. Quorn är ju ett jättestort företag som finns i hela världen så det vore inte dumt om de tog sig samman och blev veganvänliga!

http://www.namninsamling.com/site/get.asp?eggfreequorn


Kram på alla er som gör detta! :)

------Efter Lisas kommentar------
Om ni själva inte är vegetarianer/ veganer så gör det för mig (och alla andra veggisar)! Så jag (vi) kan äta quorn och annat smidigt och gott :)

081015

Here we go again. Okej, jag har hemlängtan. Men jag vill tro att detta är normalt? Men alla andra coola människor som är ute och reser då? Får inte de hemlängtan?

Skolan här känns tung nu. Tyngre än vad jag trodde det skulle bli. Men ändå har jag ingen motivation. Speciellt en kurs som jag kämpar med, som jag vet att jag aldrig kommer ha någon användning av nu när jag vet vad jag ska inrikta mig på hemma på KTH. Men nu sitter jag här och måste klara kursen. Det känns inte roligt. Jag trodde att jag skulle ha roligare här, mer tid för resor och mer vilja att gå ut. Men face facts, skolan tar mycket tid och jag har obligatorisk närvaro på allt och hur mycket jag än skulle vilja ändra min inställning för att gå ut här så går det inte. Jag har gått ut i Singapore flera gånger och jag tycker inte att det är roligt. Klubbarna spelar alldeles för hög musik som förövrigt inte är min favoritmusik. Enda valen man har är att dricka och "dansa". Jag vill inte dricka och jag vill inte dansa. Surputte, tänker ni. Men this is how I feel. Tror alla vet att detta festande kommer i perioder. Dessutom är Singapore dyrt och jag vill spara pengar till mina resor.

Jag är så glad att jag har fått se Singapore, Malaysia, Vietnam och litegrann av Indonesien och att jag ska få se Tokyo och Thailand! Absolut, jag har växt massor och lärt mig massor! Jag har hållt igång hela tiden. Så nu vill jag bara sitta ner, gråta en skvätt och sakna alla där hemma. Så som min gamla vän Jenny (http://wellness.blogg.se) som är i Sydney nu skriver: Det är nu jag behöver pepp från er där hemma. Ni saknar EN person, jag saknar ALLA.

Ska ta en promenad och rensa huvudet.

081012

Grattis Jesper och Melina på 18-årsdagen!

Farfar hade blivit 85 år igår om han fortfarande funnits. Gammelmormor fyller 91 den 18:e oktober. Farmor fyller 83 år den 29:e oktober, och Erik fyller 25.  Pappa fyller 49 den 30:e oktober, samma dag som hans mormor har namnsdag, Elsa. Det är lite att hålla reda på så här på hösten. Jag är inte hemma och kan inte fira någon så som jag hade velat. Andra tråkiga nyheter hemifrån får en att fundera, vad glad man ska vara på sin födelsedag att man faktiskt får uppleva den år efter år. Livet är orättvist.

Jag har mina ups and downs här borta. Det varierar ofta och stort. Kanske har mamma rätt, jag brukar få lite höstdepression när jag är hemma i Sverige på hösten så varför inte här? Det är fortfarande höst. Hemma litar jag nog lite för mycket på andra att hålla mig glad, men jag borde lära mig att hålla mig själv vid gott humör. Jag försöker och jag tror att det kommer att fungera. Man längtar alltid bort, var man än är. Nu längtar jag lite hem, men om jag varit hemma hade jag längtat bort. Varför har jag så svårt att leva i nuet?

Jag ser fram emot mina resor i nov och dec. Jag ser fram emot att flytta. Jag ser fram emot att träffa alla jag tycker om igen. Men det jag hoppas just nu är att alla dessa födelsedagsbarn får toppenbra födelsedagar!

081009:2

Ville bara slå ett kast för www.bloggkoll.se som gjort mitt liv lite lättare, att hålla reda på alla dessa bloggar! Såg att jag har en hel följare där! Jag följer själv ca 7 bloggar på bloggkoll. Underbart.

Idag har jag shoppat loss på The Body Shop så pass mycket så jag fick en present värd 250 kr! Icke djurtestat, det vill jag också slå ett kast för! It's LEGEN - and I hope you're not a vegan cause the last part of that word is - DARY! (dairy). Barney säger något liknande, med lactose intolerant eller så, men denna hittade jag på :D Förövrigt så åt jag soya yoghurt här idag, blev lite förvånad över att jag fick en mjukglass satt i handen på mig bara. Men det är tydligen så soya yoghurten ser ut här... Gott var det i alla fall. Mr Bean heter stället.

Hittade även färdig-att-äta tofu med currysmak idag i stora mataffären i Jurong Point! Hurra! Lite roligt att jag först  frågat ut en tjej som jobbar där i ca 4 minuter om de hade något sådant varpå hon svarade nej, nej och nej. Tror inte hon förstod mig riktigt. Vietnam säger ja, ja, ja och Singapore säger nej, nej. nej? Varför inte kanske, kanske, kanske? Hah! Okej, den var kanske lite låg.. Men jag är på sådant humör!

Imorgon ska jag ragga frisör, någon modig singaporean som ska få fixa mitt hår. Orkar inte se ut som en tränkt råtta i håret längre, blä. Jag tänker..rött..det kanske skulle vara nåt, eller vad säger ni där hemma ;)

Ojdå, nu har Klara lagt sig och jag sitter här i mörkret med Scar Symmetry i lurarna. De låter lite popband ibland, liite tråkigt, men de är fortfarande bra.. Det är ju ändå dem. Men grejen är att jag också borde sova...

God natt!

081009

Tro för tusan inte att den här bloggen är död! Men ja, jag har ångrat mig många gånger om att jag skaffade resdagboken för min resa. Snälla blogg, förlåt mig!? Resdagboken är inte mycket att hänga i granen. (Jag måste säga att det uttrycket fortfarande fungerar, har provat det några gånger nu och - helt klart!) Hänga i granen alltså, whow!

Nej, jag är inte övertrött, har inte tagit något eller varit med om en nära döden upplevelse. Tvärtom! En nära livsupplevelse kanske man kan kalla det!

Endorfiner heter det. De är goa små..finer..? Anywho, vad de nu är så får de ju en människa att må bra och ibland även uppleva lyckorus! Det är snarare det som hänt mig. Why?

1. Sprang igår kväll, det liksom kickade igång endorfin-flödet.
2. Bokade resan till Japan ett par dagar sen, så sweet att ha något att längta till!
3. Börjar få kläm på Computer Graphics och, dra mig baklänges, det trodde jag aldrig!
4. Bästa Mattias har langat musik till mig, Scar Symmetry's nya! Trots att de låter som en powerkampanj för en sportdryck eller en pojkig tecknad serie (tänk Batman, Thundercats..ja jag vet inte pojkig men ändå) ibland, så är de fortfarande bra!
5. Beroende av How I met your Mother också, om du har senare avsnitt än säsong 3..hrm, langa!?

Sömn är underskattat. Sömn gör bara bra saker för kroppen!

Nu ska jag börja min dag, nice! (Jag skriver fortfarande i resdagboken också, men detta kändes inte som att det hörde hemma där) Ah, och parenteser är ju något jag "lärt" mig att använda här pga alla uppsatser. See you later!