081020
I want it all.
Utan inbördes ordning: karriär, framgång, pengar, någon speciell, fritid, hobbies, resmöjligheter, tid för vänner och familj...osv. Think you get the point...
Men det allra vanligaste är att allt detta inte kommer att gå ihop som man vill. Något faller bort och tricket är väl då att kunna vara lycklig ändå? Eller att tillåta sig själv vara lycklig ändå. Ta det bästa ur situationen och leva på det.
Och jag är skiträdd.
Kommer jag att klara av det? Ibland blir jag rädd för mig själv när jag inser att jag bara ser det negativa. Jag låter som en av de gamla klagokärringarna som fins där ute. Då blir jag rädd och ledsen. Detta är något som jag identifierat hos mig själv och som jag ja, faktiskt, hatar något så enormt. Den som känner mig vet att jag hatar att använda ordet hatar... Men detta är illa. Jag har därför beslutat att jobba på detta. Läsa böcker, göra övningar och allt vad som krävs för att bli en mer positiv människa. Och allt börjar nu.
Jag är 21 år gammal. Jag är frisk. Jag har en underbar familj och superhärliga vänner som alltid stöttar mig! Jag studerar till att bli Civilingenjör. Jag har fått chansen att studera utomlands i en termin och på så sätt uppleva en helt ny kultur. Jag älskar musik och att upptäcka ny, bra sådan. Jag har chansen att jobba och gå i skolan samtidigt. På så sätt lära mig mer och tjäna mer pengar på samma gång. Jag har nästan allt det jag vill ha och så jävla bortskämd kan jag väl inte vara så jag inte skulle nöja mig med det?
Sluta klaga över småsaker och se det fina i andra småsaker istället. Mission.
Utan inbördes ordning: karriär, framgång, pengar, någon speciell, fritid, hobbies, resmöjligheter, tid för vänner och familj...osv. Think you get the point...
Men det allra vanligaste är att allt detta inte kommer att gå ihop som man vill. Något faller bort och tricket är väl då att kunna vara lycklig ändå? Eller att tillåta sig själv vara lycklig ändå. Ta det bästa ur situationen och leva på det.
Och jag är skiträdd.
Kommer jag att klara av det? Ibland blir jag rädd för mig själv när jag inser att jag bara ser det negativa. Jag låter som en av de gamla klagokärringarna som fins där ute. Då blir jag rädd och ledsen. Detta är något som jag identifierat hos mig själv och som jag ja, faktiskt, hatar något så enormt. Den som känner mig vet att jag hatar att använda ordet hatar... Men detta är illa. Jag har därför beslutat att jobba på detta. Läsa böcker, göra övningar och allt vad som krävs för att bli en mer positiv människa. Och allt börjar nu.
Jag är 21 år gammal. Jag är frisk. Jag har en underbar familj och superhärliga vänner som alltid stöttar mig! Jag studerar till att bli Civilingenjör. Jag har fått chansen att studera utomlands i en termin och på så sätt uppleva en helt ny kultur. Jag älskar musik och att upptäcka ny, bra sådan. Jag har chansen att jobba och gå i skolan samtidigt. På så sätt lära mig mer och tjäna mer pengar på samma gång. Jag har nästan allt det jag vill ha och så jävla bortskämd kan jag väl inte vara så jag inte skulle nöja mig med det?
Sluta klaga över småsaker och se det fina i andra småsaker istället. Mission.
Kommentarer
Postat av: Lisa
Det är okej att klaga och gnälla, så länge du också ser positiva sidor. Om du inte känner att du gör det så är det säkert en bra grej att jobba på.
Jag håller på dig!
Trackback