anna...

Nej allt är inte lätt. Jag älskar att diskutera och argumentera och filosofera och fundera... Sådan är jag. Men jag prackar inte på folk mina ideér utan jag försöker i största mån bara framföra dem. (för att bidra till diskussionen) Ibland uppfattas det inte som så, utan så fort jag säger nåt försöker jag "pracka på" (som det så fint heter?) dem det..? Visst vet jag att mitt kostval har konsekvenser, men vafan? Ät vad du vill och har samvete till så äter jag vad jag vill och har samvete till. That's it. Men tänk om, bara tänk om någon hakade på min idé? Inte skulle jag må sämre då, så varför ska jag hålla tyst? "Nej onödigt, Anna. Säg inte att du är vegetarian, stå för ditt och gör ditt men försök inte få med någon annan..."

Trodde inte att jag skulle hamna i den situationen heller. Jag har lärt mig så mycket och tagit till mig många ideér som min gode vän (förr iaf...?) Wabo delat med sig av. Ikväll förstår jag att jag beundrar honom på ett visst sätt. Nykterist och vegan. Känner att det vore fint att ses igen, och få diskutera med någon på "min sida"... :)

Jag är övertygad. Jag mår bra. Nu kör vi.