080206
Det går inte längre. Det kommer att gå, men inte dessa kvällar. Jag var..är uppriktigt glad och lycklig över hur mitt liv ser ut. Tror jag. Men..ibland tar allt svårt över, alla svåra tankar och beslut. Jag saknar, jag saknar människor som fanns i mitt liv förut! Jag saknar Andreas som var min bästa vän, jag saknar Lisa, jag saknar Pauline och Sara. Jag saknar Simon, Niklas och Pierre.. Jag saknar Mikaela och Katarina. Jag saknar min syster.
Ja, jag känner mig ensam. När jag tänker på alla..allt och ingen finns här att prata med, eller bara få..jag vet inte, tröst av? Lägger på telefonen för att jag inte kan prata längre, för att jag inte får fram några ord. Men ingen ringer upp.. ingen svarar på mail.. Det är inte stackars och det är inte synd om. Jag bara måste ta tag i detta. Fan, nu kom allt för fort..det vände för fort.
Jag vill vara jag, men ibland önskar jag att jag hade andra egenskaper eller sa helt andra saker...och jag vill ha lättare för att..komma nära. Det blir ljust imorgon.. Känslo-vampyr?
Ja, jag känner mig ensam. När jag tänker på alla..allt och ingen finns här att prata med, eller bara få..jag vet inte, tröst av? Lägger på telefonen för att jag inte kan prata längre, för att jag inte får fram några ord. Men ingen ringer upp.. ingen svarar på mail.. Det är inte stackars och det är inte synd om. Jag bara måste ta tag i detta. Fan, nu kom allt för fort..det vände för fort.
Jag vill vara jag, men ibland önskar jag att jag hade andra egenskaper eller sa helt andra saker...och jag vill ha lättare för att..komma nära. Det blir ljust imorgon.. Känslo-vampyr?
Kommentarer
Trackback