anna...

Jag drömmer mycket. Jag vet inte om jag kanske bara pratar om det ovanligt mycket, men jag vet ingen annan som har berättat att den drömmer så mycket. Jag vet, alla drömmer och vissa kommer kanske bara ihåg dem bättre. Men jag sover bra, och drömmer något jag kommer ihåg varje natt. Under årens gång så känns det som att drömmarna har fått mer betydelse, men det kan också vara för att jag har lärt mig/ tycker om att analysera dem också.

Här om veckan så drömde jag en hemsk dröm, precis innan jag vaknade för morgonen. Känslan genom hela drömmen var undergång, ja jordens undergång, tillsammans med familjetragedier och kaos. För att inte beskriva hela drömmen så kan jag i alla fall berätta vad som satte domedags-känslan, det var blixtar, snabba blixtar på en mörk himmel. Alla stod helt stumma och bara tittade upp på himlen. Sen var det lite som i filmen Indepencence Day (fast jag inte sett den på länge och var inte influerad av den) så samlades dessa blixtar och slog ner mot marken, varav en stor explosion och en gigantisk tryckvåg följde, som förstås kom emot oss. Oss, var då min familj och lite annat folk.

Inatt drömde jag något liknande. Jag var med två vänner, som jag tillsammans med dem har en stark knytning till stallet, så därför skulle vi då i drömmen sova på halmskullen. Det var mörkt ute och vi pratade som att det vore idag, och inte då när vi faktiskt var väldigt aktiva där ute i stallet, så vi pratade om att vi inte ses så ofta nu för tiden osv. Träplankorna som formar väggarna på denna halmskulle var väldigt tunna, så tunna så vi kunde se igenom den och därmed rakt ut på den mörka natthimlen. Där ser vi sen blixtar, som ett oväder är långt borta och det mullrade. Sedan sprids blixtarna ut (och inte samlas som i förra drömmen..) och slår ner mot marken. Varav, igen en explosion och en tryckvåg följde rakt mot oss. Jag kommer ihåg att jag tänkte "Det händer igen.." och samma undergångskänsla infinner sig, direkt efter så vaknar jag i tid att gå upp för denna morgon.

Jag vet inte om det är lönt att försöka analysera detta. Men det är just den hemska känslan som jag inte kommer ifrån..